En ny rapport uppmärksammar det komplexa sambandet mellan osäkra anställningar, försämrad hälsa och sjukskrivningsmönster på den svenska arbetsmarknaden. Analysen visar att när arbetstagare befinner sig i osäkra anställningsformer samtidigt som deras hälsa försämras, blir sjukskrivningarna färre snarare än fler. Fenomenet väcker oro bland forskare och fackliga organisationer.
Paradoxen med färre sjukskrivningar
Rapporten identifierar ett mönster där personer med tillfälliga anställningar, visstidskontrakt eller osäkra arbetsförhållanden tenderar att arbeta även när de mår dåligt. Detta beteende står i kontrast till vad man kunde förvänta sig, eftersom forskning sedan länge visat att osäkra arbetsförhållanden och ökad arbetsstress leder till sämre hälsa.
Förklaringen ligger i den oro som präglar arbetstagare med osäker anställning. Rädslan för att förlora jobbet eller att inte få förlängt kontrakt gör att många väljer att gå till arbetet trots sjukdom. Detta fenomen, som forskare kallar sjuknärvaro, innebär att personer är fysiskt närvarande på arbetsplatsen men inte fullt arbetsföra.
Konsekvenserna av detta beteende kan bli allvarliga på längre sikt. När människor systematiskt arbetar genom perioder av ohälsa riskerar de att utveckla kroniska besvär eller mer omfattande hälsoproblem som kräver längre sjukskrivningar senare.
Arbetsmarknaden i förändring
Den svenska arbetsmarknaden har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna. Andelen visstidsanställningar och atypiska anställningsformer har ökat, särskilt inom vissa sektorer som vård, omsorg, detaljhandel och restaurangbranschen. Utvecklingen har skapat större osäkerhet för många arbetstagare.
Samtidigt har kraven på flexibilitet och tillgänglighet ökat i många yrken. Den teknologiska utvecklingen gör att gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut, vilket skapar ytterligare stress och press på individer som redan befinner sig i osäkra arbetsförhållanden.
Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt och representerar idag en betydande del av arbetsmarknaden. Många arbetstagare rör sig mellan kortare uppdrag utan kontinuitet eller trygghet i anställningen. Detta påverkar inte bara den ekonomiska tryggheten utan även möjligheten att planera framtiden och känslan av sammanhang i tillvaron.
Hälsokonsekvenser av otrygghet
Forskning visar tydligt att arbetsrelaterad stress och otrygghet i anställningen har mätbara effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Kronisk stress påverkar immunförsvaret, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och bidrar till utveckling av ångest och depression.
När personer befinner sig i en situation där de varken kan påverka sin arbetssituation eller känna trygghet i sin försörjning aktiveras kroppens stressystem upprepade gånger. Detta slitage på kroppen kallas allostatisk belastning och kan leda till långsiktiga hälsoproblem.
Sömnproblem är en vanlig konsekvens av arbetsrelaterad stress och otrygghet. Svårigheter att koppla av, oro för framtiden och rädsla för att förlora jobbet håller många vakna om nätterna. Kronisk sömnbrist förvärrar i sin tur både fysiska och psykiska besvär och skapar en negativ spiral.
Könsskillnader i sjuknärvaro
Studier pekar på att sjuknärvaro ofta är vanligare bland kvinnor än män, vilket kan förklaras av att kvinnor är överrepresenterade i osäkra anställningar och låglöneyrken. Vårdyrken, omsorgsarbete och serviceyrken där visstidsanställningar är vanliga domineras av kvinnor.
Kvinnor rapporterar också oftare att de känner ansvar för att inte belasta kollegor eller arbetsgivare, vilket kan bidra till att de arbetar trots sjukdom. Detta mönster förstärks i arbetsmiljöer där personalbrist är kronisk och där frånvaro direkt påverkar kollegornas arbetsbelastning.
Den ekonomiska utsattheten är ofta större för kvinnor med osäkra anställningar, särskilt för ensamstående föräldrar. Detta skapar ytterligare press att behålla sitt arbete och gör att tröskeln för att sjukskriva sig blir högre.
Betydelse för arbetsgivare och samhälle
Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är sjuknärvaro problematiskt. När människor arbetar trots sjukdom blir de mindre produktiva, gör fler misstag och riskerar att smitta kollegor vid infektionssjukdomar. Den totala kostnaden för sjuknärvaro kan därför vara högre än kostnaden för sjukfrånvaro.
För arbetsgivare innebär höga nivåer av sjuknärvaro en varningssignal om problem i arbetsmiljön. Det kan tyda på bristande förtroende, otydliga rutiner för sjukanmälan eller en kultur där sjukfrånvaro stigmatiseras. Långsiktigt leder detta till högre personalomsättning och ökade kostnader.
Arbetsplatser med hög andel osäkra anställningar behöver vara särskilt uppmärksamma på dessa dynamiker. Att skapa en kultur där det är acceptabelt att stanna hemma vid sjukdom och där arbetstagare inte känner rädsla för negativa konsekvenser är avgörande för en hållbar arbetsmiljö.
Vägen framåt
Rapporten understryker behovet av förebyggande insatser och strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Att minska andelen osäkra anställningar och stärka arbetstagarnas rättigheter kan vara viktiga steg för att bryta negativa hälsomönster.
Förbättrad arbetsmiljö och tydligare regler kring anställningsskydd kan minska stressen hos arbetstagare och skapa förutsättningar för bättre hälsa. Arbetsplatser behöver också utveckla kulturer där hälsa och välbefinnande prioriteras och där sjukdom inte leder till oro för anställningens framtid.
Fackliga organisationer har länge lyft frågan om osäkra anställningars negativa effekter på både individ och samhälle. Rapporten ger ytterligare underlag för argument om behovet av ökad trygghet på arbetsmarknaden. Samtidigt återstår att se vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas på policynivå för att adressera problemet.
Redaktionen — Always Fitness
