Sundbybergs stad har genomfört en omfattande kartläggning av ungas mående och hälsa i kommunen. Undersökningen belyser både fysiska och psykiska aspekter samt skillnader mellan olika bostadsområden och socioekonomiska grupper.
Rapporten ingår i kommunens systematiska folkhälsoarbete och ska ligga till grund för riktade insatser för att förbättra ungas levnadsvillkor. Målet är att identifiera både styrkor och utmaningar i den lokala hälsosituationen.
Variationer mellan bostadsområden
Kartläggningen visar att ungas hälsa skiljer sig märkbart mellan kommunens olika delar. Faktorer som boendemiljö, socioekonomisk bakgrund och tillgång till mötesplatser påverkar hur unga mår och vilka möjligheter de har att leva hälsosamt.
Resultaten pekar på att ungdomar i vissa områden rapporterar bättre allmänt välbefinnande och högre grad av fysisk aktivitet, medan andra delar av kommunen visar behov av förstärkta insatser. Skillnaderna kopplas bland annat till tillgången på grönområden, idrottsanläggningar och organiserade fritidsaktiviteter.
Kommunen betonar att jämlikhet i hälsa är en prioriterad fråga. Alla unga ska ha samma förutsättningar att må bra, oavsett var i Sundbyberg de bor eller vilken bakgrund de har.
Psykisk hälsa i fokus
Den psykiska hälsan bland unga är en central del av undersökningen. Rapporten kartlägger förekomsten av stress, oro och nedstämdhet samt ungas egen upplevelse av sitt psykiska mående.
Studiestress och prestationskrav identifieras som betydande faktorer som påverkar ungdomars välmående negativt. Många unga upplever höga förväntningar både från skolan och från omgivningen, vilket kan leda till ökad press och oro.
Samtidigt visar kartläggningen på skyddsfaktorer som kan stärka den psykiska hälsan. Goda relationer till familj och vänner, meningsfull fritid och känslan av att höra till utgör viktiga buffrar mot psykisk ohälsa.
Tillgången till stöd och hjälp vid psykiska besvär varierar. Kommunen undersöker nu hur tröskeln till elevhälsan, ungdomsmottagningen och andra stödinsatser kan sänkas för att nå fler unga i behov av hjälp.
Fysisk aktivitet och kostvanor
Undersökningen belyser även ungas motions- och matvanor. Generellt visar resultaten att många ungdomar i Sundbyberg är fysiskt aktiva, men att det finns tydliga skillnader mellan olika grupper.
Pojkar tenderar att röra på sig mer än flickor, och deltagandet i organiserad idrott sjunker ofta i tonåren, särskilt bland tjejer. Kommunen ser ett behov av att utveckla fler aktiviteter som lockar även de som inte är intresserade av traditionell föreningsidrott.
När det gäller matvanor framkommer att många unga har en relativt god kosthållning, men att tillgången till hälsosam mat inte är jämnt fördelad. Socioekonomiska faktorer spelar in, och vissa ungdomar saknar möjlighet eller kunskap att äta varierat och näringsrikt.
Skolan spelar en viktig roll för matvanorna. Skolmåltiden är ofta dagens enda fullvärdiga måltid för vissa elever, vilket understryker betydelsen av bra skolmat och en fungerande matsituation.
Sömn och skärmtid
Kartläggningen uppmärksammar också sömnvanor och skärmtid bland ungdomarna. Många unga sover för lite, vilket påverkar både prestation och hälsa negativt.
Sen läggdags, tidig skolstart och stor skärmtid på kvällarna är faktorer som bidrar till sömnbrist. Mobilen och sociala medier är vanliga orsaker till att unga ligger vakna längre än de själva vill.
Kommunen ser ett behov av att sprida kunskap om sömnens betydelse och hjälpa unga att utveckla bättre vanor. Samtidigt diskuteras strukturella förändringar, som senare skolstart för äldre elever, för att bättre matcha ungdomars biologiska dygnsrytm.
Användning av alkohol och tobak
Rapporten innehåller också uppgifter om ungas bruk av alkohol, tobak och andra substanser. Jämfört med tidigare generationer har användningen av traditionell tobak minskat betydligt, men nikotinprodukter som snus och vaping har ökat bland tonåringar.
Alkoholkonsumtionen bland unga i Sundbyberg följer i stort sett det nationella mönstret med en gradvis nedgång över tid. Samtidigt finns grupper där alkohol fortfarande utgör ett problem, och skador relaterade till ungdomars drickande förekommer.
Kommunens förebyggande arbete inkluderar samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och frivilligorganisationer. Målet är att skapa en miljö där unga kan växa upp utan att utsättas för riskabla substanser.
Nästa steg i folkhälsoarbetet
Sundbybergs stad använder nu kartläggningen som underlag för att utveckla konkreta insatser. Arbetet sker i dialog med unga själva, som blir involverade i att utforma aktiviteter och stöd som verkligen möter deras behov.
Kommunen planerar att förstärka resurser till skolor i områden där resultaten visar extra stora behov. Detta kan innebära mer elevhälsopersonal, fler fritidsledare och satsningar på lokala mötesplatser.
Ett fortsatt samarbete med civilsamhället och föreningslivet ses som centralt. Idrottsföreningar, kulturorganisationer och studieförbund spelar en viktig roll för att nå ut till fler unga och erbjuda meningsfull fritid.
Uppföljning av insatserna blir en viktig del av det fortsatta arbetet. Kommunen planerar att regelbundet mäta ungas hälsa och mående för att se om de åtgärder som sätts in verkligen ger effekt och bidrar till bättre livskvalitet för Sundbybergs ungdomar.
Redaktionen — Always Fitness
